Spanska sjukan 4

Veckorna kring årsskiftet brukar vara riktiga förkylnings- och influensatider. Årsskiftet 1918/1919 var inget undantag. Spanska sjukan härjade fortfarande men var på tillbakagång och läget var något så när under kontroll.

Under hösten hade stadens hälsovårdsnämnd arbetat hårt för att hindra spridning av influensan och ändå hade 2300 sjukdomsfall rapporterats till medicinalstyrelsen. Men hälsovårdsnämnden visste också att det var en siffra i underkant och beräknade att av stadens 16.575 invånare hade ungefär två tredjedelar varit sjuka.

Influensan minskade i början av 1919, ökade i mars och april för att sedan bli mer ”normal” under resten av året.

Hälsovårdsnämnden kunde pusta ut och återgå till en mer normal vardag.

Spanska sjukan 3

Under september tog influensan fart och det blev den månad då flest sjukdomsfall rapporterades till Hälsovårdsnämnden i Sundsvall, 727 st.

Behovet och vård och hjälp ökade dramatiskt, liksom hjälparbetet som bedrevs av stadens verksamheter och frivilliga organisationer som exempelvis Föreningen Kvinnors uppbåd och Röda korset.

I slutet av september hade ett provisoriskt sjukhus inrättats i det gamla epidemisjukhuset. För att hjälpa dem som låg sjuka i sina hem anställde Hälsovårdsnämnen dessutom två extra sjuksköterskor.

När sjukhuset sedan stängde den 21 december kunde de summera nästan tre månaders verksamhet med 83 sjuka som vårdats. Av dessa hade 17 avlidit.

I oktober rapporterades 420 fall av spanska sjukan till Hälsovårdsnämnden som dock var väl medvetna om att många sjukdomsfall inte rapporterades och att fler än så hade varit sjuka.

I Sundsvallsminnens databas finns flera artiklar om Spanska sjukans framfart. Du hittar dem enklast genom att söka på ”Spanska sjukan” i Dokumentsök.

//LN

Spanska sjukan 2

I slutet av augusti 1918 nådde Spanska sjukan Sundsvall och Medelpad

Sundsvalls Tidning berättade den 26 augusti om Spanska sjukans två första dödsoffer i Medelpad; i Timrå och Hässjö. Influensan hade ännu inte tagit fart och tidningen skriver att det ” förefaller däremot enligt vad man från läkarehåll meddelar, epidemien snarast vara i avtagande, och de fall som inträffa äro fortfarande lyckligtvis av lindrig art”. Men så fel! Kort därefter tog det fart, allt fler insjuknade och antalet dödsfall ökade.

Olof Algot Högman, 15 år, var en av de första i Sundsvall som avled till följd av Spanska sjukan. Han bodde med sina föräldrar och syskon strax utanför staden i närheten av kyrkogården. Inom en vecka hade också hans far byggnadssnickaren Isak Vilhelm och 14-årige bror Olof Algot avlidit. Många familjer skulle komma att drabbas på samma sätt med förlust av flera familjemedlemmar på kort tid.

Och nu började tidningarna fyllas med dagliga rapporter om antalet insjuknade och döda.

- -

I Sundsvallsminnens databas finns flera artiklar om Spanska sjukans framfart. Du hittar dem enklast genom att söka på ”Spanska sjukan” i Dokumentsök.

//LN

Spanska sjukan 1

Dags att åter blicka 100 år tillbaka i tiden. Det var en sommar och höst där sjukdom och död drabbade många, en orolig och för många sorglig tid.


Sommaren 1918 nådde oss den svåra och ibland också dödliga influensan med namnet Spanska sjukan. I juli rapporterades några sjukdomsfall till stadens Hälsovårdsnämnd och i augusti bröt sjukdomen ut ordentligt med 354 anmälningar. Men det var naturligtvis fler än så som var sjuka, alla sjukdomsfall rapporterades inte.


Hälsovårdsnämnden förstod allvaret i epidemin och ett intensivt arbete började för att informera allmänheten och begränsa spridningen. En av de första åtgärderna var att via stadens tidningar varna för deltagande i nöjestillställningar. En åtgärd som Hälsovårdsnämnden senare beskrev ”var av noll och intet värde”. Det verkade till och med ha varit fler än vanligt som roat sig på lokal. Men allmänheten krävde också kraftigare åtgärder och i slutet av augusti förbjöds offentliga nöjestillställningar av alla slag.


Det här var bara början och vi kommer att återvända till Spanska sjukan i kommande inlägg.

//LN